Jan Blomgren rasar mot regeringens gröna censurplaner

Sammanfattning – Sekretess i strategiska nettonollprojekt
Regeringen har lagt fram proposition 2024/25:199, som innebär att uppgifter i ärenden om erkännande av ”strategiska nettonollprojekt” ska kunna hemlighållas i upp till 20 år.

Syftet sägs vara att skydda företagens ”affärs- och driftförhållanden” så att Sverige inte tappar investerare inom den gröna omställningen.

Denna sekretess ska gälla alla statliga myndigheter som hanterar ansökningar eller beslut om att ge ett projekt status som strategiskt. Själva beslutet ska vara offentligt – men handlingarna bakom (avtal, kalkyler, riskbedömningar) kan omfattas av sekretess.

Detta berör direkt projekt som Northvolt, H2 Green Steel och andra stora industrisatsningar som klassas som centrala för EU:s ”Net Zero Industry Act”.

Riksdagsdebatten (se riksdagen.se) visar tydligt sprickan mellan dem som vill ”skydda konkurrenskraften” och dem som varnar för en förtäckt korruptionsrisk. Kritiker, däribland fysikprofessorn Jan Blomgren i en intervju på YouTube, menar att regeringen i praktiken institutionaliserar mörkläggning av hur våra skattepengar används i klimatindustrin.

Den svenska offentlighetsprincipen är tänkt att skydda demokratin genom att alla ska kunna granska hur staten använder våra pengar. Men med detta förslag vänds logiken: ”Sekretessen väger tyngre än insynen” – Regeringens egen formulering i propositionen.

Det betyder i praktiken att myndigheter kan gömma ekonomiska uppgifter bakom ordet ’affärshemlighet’ i två decennier – en tidsrymd som i politiska termer är evighet.

Slutsats: Detta är inte klimatpolitik, det är ett juridiskt skyddsnät för ekonomisk oreda och potentiell korruption.
Bakom talet om ”konkurrenskraft” döljer sig en flytt av makt från folkvald insyn till företagsstyrd sekretess.

När staten börjar införa laglig rätt att undanhålla skattefinansierade uppgifter i namn av ”den gröna omställningen” har vi passerat gränsen där det offentliga blir privat – och demokratin blir kuliss.